Efter Battambang var vi en dag i Phnom Penh, Kambodjas huvudstad. Den kandes ungefar som en gigantisk smastad med gaaaalen moppetrafik och restauranger och marknader langt ute pa gatan. Vi hade en dag att se staden pa sa vi gick till Tuol Sleng Genocide Museum vilket ar en gammal skola som Khmer Rouge gjorde om till fangelse (s-21), det var hemskt och vi fick en storre insikt om hur det var i kambodja for bara 35 ar sedan. Vi gick seda till det kungliga palatset vilket var nagot av en kontrast men mycket finare an europeeiska slott, ljust gult med tinnar torn och buddhastatyer. Vi gick ocksa runt pa marknader och holl pa att bli pakorda minst fem ganger.
I Ho Chi Minh City (HCMC aven Saigon) var trafiken om mojligt annu galnare, det fanns inte en tom yta pa gatan som inte var takt av en moped. Vi var bara i HCMC i tre timmar men fick anda en kansla av denna metropol med drygt sju miljoner invanare.
Det bar sedan av till Mui Ne vilket vi trodde var en liten hala vid standen med lite kitesurfing men visade sig var en stor resortby med MASSOR av kitesurfing. Vi lyckades anda hitta ett billigt hotel som kom komplett med myror, kackerlackor, tusenfotingar, geckoodlor och en padda. I var ganska tajta tidsplan klamde vi in tva stranddagar och hudtoner blev nagra nyanser rodbrunare (i skrivande stund fjallar jag en dsel i ansiktet).
Men inne pa den andra dagen tyckte vi att vi hade latat oss lite for lange och for att bota vara spralliga ben hyrde vi aterigen en moppe (denna doptes till Ronny) och korde ut till ett par sanddyner for att se solnedgangen. Pa vagen hittade vi ocksa det ursprungliga Mui Ne, komplett med fiskebatar och trafikkaos.
Just nu sitter vi i Hoi An (blir ett senare blogginlagg) och vantar pa en buss till Hue. Av vad vi har markt an sa lange ar Vietnam betydligt turistigare an Kambodja, vi misstanker att det ar for att Vietnam ar ansett som sakrare och har betydligt mer strander. Kambodja ar ett av varldens fattigaste lander och visst bor folk valdigt enkelt men det marks att de ser en ljus framtid. Kambodja ar varkligen ett land jag mycket garna skulle aka tillbaka till, kulturen ar fantastisk och det finns hela tiden storslagna tempel utmed landsvagen, maten ar god och manniskorna ar alltid glada och oppna trots sin morka historia.
Har kommer nu lite bilder fran vart senaste stopp, Mui Ne.
 |
| Sanddynerna vid Mui Ne, Vietnam |
 |
| Mui Ne, Vietnam |